Svartköparnas hemliga språk

Det har hänt några gånger att potentiella kunder använt ett märkligt argument i prisförhandlingar. Samma argument dyker desto oftare upp i diskussioner om företagarnas villkor.

Kunden vill pruta med hänvisning till att jag har lägre kostnader än kundens egen organisation. Hur då, brukar jag fråga. Svaret är att jag kan räkna på ett annat sätt. När jag fortfarande är lika frågande, brukar de flesta avstå att förklara närmare. Det är underförstått att jag borde förstå. Men en och annan löper linan ut.

Den ena förklaringen är att kunden med sin stora organisation har så mycket större overheadkostnader. I klartext, personen påstår att det egna företaget eller myndigheten har ett gäng anställda som bara kostar en massa pengar utan att tillföra något mervärde, vilket i sin tur innebär att ledningen är inkompetent. Undrar om personen förstår vilken oerhörd anklagelse som döljer sig bakom påståendet om höga overheadkostnader.

Den andra är mer utstuderad. Beskedet är att jag som småföretagare kan ta saker på firman och inte behöver redovisa lika hög lön för beskattning. I lagens mening är det här påståendet att betrakta som anstiftan till skattebrott. Kunden tycker att jag ska skattefuska för att gå ned i pris.

Efter 20 år som företagare har jag lärt mig att det finns ett kodspråk för svartjobb. Ett av kodorden är detta att småföretagare kan räkna på ett annat sätt, ett annat vanligt sätt att försöka förmå företagare att begå skattebrott är följande lilla uppmaning:
"Jag vill inte ha kvitto så du behöver inte ta med momsen".

Det här leder vidare till nästa fundering: Vem är det som tjänar på svartjobb, momsfiffel och andra kostnadsreducerande åtgärder? Vanligtvis kunden. Den som jobbar svart förlorar sjukpenninggrundande inkomst, pension och kan åka fast i skatterevision, med risk för sköntaxering, skattetillägg, böter och i grova fall fängelse.

I det långa loppet lönar det sig inte att jobba och sälja svart. Däremot är det riskfritt och lönsamt att köpa svart.

I mina ögon är det lika fel att sälja och köpa svart, även om det finns tydliga likheter med prostitution. I båda fallen utnyttjar man en annan människas utsatthet för egen vinning eller njutning. Det borde åtminstone vara samma straff på att köpa och sälja svart.

Nu är det här en önskedröm. De största svartköparna är den högavlönade medelklassen i storstäderna. Den är också en politiskt viktig grupp, tungan på vågen som avsätter och tillsätter regeringar. Skatteverket aktar sig noga för att irritera svartköparna.