torsdag 12 augusti 2010

Innan jag börjar gnälla


Det blir en hel del gnäll på den här bloggen. Du som läser den kommer att fråga varför jag inte lägger ned mitt bolag och blir anställd. Jag går händelserna i förväg och lämnar svaret redan nu:
I stora organisationer finns det tre sorters människor: Medarbetare, motarbetare och medresenärer. Jag har jobbat tillsammans med alla sorter och har för det mesta varit medarbetare eller motarbetare. För att jag har alltid tyckt om mitt jobb och engagerat mig.
Medresenärerna brukar vara i majoritet. För dem är jobbet en källa till lön och ledighet. Engagemanget har de någon annanstans och tycker att någon annan i varje ögonblick har ansvaret.
Den som är engagerad tilldelas rollen som någon annan. Jag vet inte hur många kvällar, nätter och helger jag har ägnat åt att lösa andras dataproblem och arbetsuppgifter.
Som min egen kan jag fokusera på arbetet och slipper den stora organisationens rika inre liv. Som min egen kan jag styra arbetet efter eget huvud och inom vissa gränser göra det jag och mina kunder anser vara viktigt.
Själv använder jag friheten till att förverkliga en dröm från barndomen. Den är att ägna mig åt trolleri på professionell nivå. Som anställd och sedermera delägare trollade jag vid presentationer och förläsningar i jobbet. Det uppskattades av kunderna, men var en nagel i ögat för andra.
Forskning visar att jag inte är unik. De främsta motiven för att bli sin egen är passion för arbetet och en önskan att styra sig själv. Den som vill bli rik gör bättre i att satsa på en tjänstemannakarriär.
Därför är jag företagare och tänker fortsätta med det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar